Lågkonjunktur = rea på arbetskraft?

Har du hört talas om lagen om utbud och efterfrågan?

Om inte, så handlar den i grunden om att:

• När efterfrågan ökar men utbudet är begränsat, tenderar priserna att stiga.
• När utbudet ökar men efterfrågan är oförändrad eller minskar, sjunker priserna.

Det här gäller faktiskt även för löner. I sin enklaste form är lön en ersättning – ett pris – för utfört arbete.

I tider då arbetsmarknaden är tuffare och konkurrensen om jobben ökar, är det inte ovanligt att lönerna stagnerar eller till och med sjunker. Om det finns många kandidater med likvärdig kompetens, och det enda som skiljer dem åt är lönen, är det förståeligt att arbetsgivare inte vill betala mer än nödvändigt. Det kan vara utmanande för den som söker jobb, samtidigt som arbetsgivare får möjlighet att rekrytera kvalificerade medarbetare till en lägre kostnad.

Men ibland uppstår en missuppfattning – att all kompetens borde vara billigare bara för att marknaden är osäker. Då glöms ofta principen om utbud och efterfrågan bort, särskilt när det gäller specialistkompetens.

Specialister är inte utbytbara!

Inom områden som IT, medicin och teknik är utbudet begränsat. Företag vet att de är beroende av dessa roller och gör allt för att behålla dem. De är ofta fortsatt sysselsatta – och de är inte intresserade av att gå ner i lön. Varför skulle de?

Det innebär att företag fortfarande konkurrerar om dessa individer, och deras löner påverkas inte lika mycket av det allmänna konjunkturläget. Att tro att man ska kunna ”fynda” en Azure-arkitekt, en hjärtspecialist eller någon med spetskompetens inom ett smalt tekniskt område bara för att det är lågkonjunktur är därför lite naivt – särskilt om personen inte aktivt söker nytt jobb.

I slutändan handlar det om att erbjuda en marknadsmässig ersättning. Annars är risken stor att kompetensen hamnar hos en konkurrent eller i en annan bransch.

Vill du ha hjälp med frågor kring lönesättning inom områden som tech och försäljning? Hör av dig!